Läste ju Vicky Jaggers "I det tysta" på semestern i Thailand och har ännu inte skrivit någon recension här på bloggen. Det är nämligen en bok som man bara måste läsa om man gillar verklighetsbaserade böcker med läbbiga handlingar. Jag fastnar ju som en igel direkt i såna här böcker. Älskar det verkliga och känslosamma! "I det tysta" är verkligen en sån som man fastnar i direkt och man verkligen känner med Vicky redan från början. Hon beskriver allt så bra i boken och man hatar verkligen hennes bror David till slut. Detta är verkligen en bok jag rekomenderar!



handling:

När Vicky Jaggers var liten avgudade hon sin storebror David och han var också deras mors ögonsten. För modern var David ljuset i familjelyckan det perfektabarnet som inte kunde göra något fel. Men Vickys egen familjelycka och hennes barndom förbyttes mot mardröm när hennes bror brutalt våldtog henne upprepade gånger. Hon var tolv, han var sjutton. Därefter förblev hon i hans våld. Hans viskade hot vid middagsbordet förlamade henne av skräck och höll henne tyst. Inte ens när hon upptäckte att hon var gravid och födde ett barn vågade hon säga något. Hon var övertygad om att ingen någonsin skulle tro henne.