Detta har blivit mer som ett skämt här hemma nu. Denna mening använder jag alltid innan jag och Willen tar vår sista kvällspromenad runt 22-23 varje kväll. Men självklart så ligger det ju en hel del sanning i det. Jag vill att Kaka ska vara vaken och allert innan jag går ut genom dörren så han vet hur länge jag är borta. Det är ju inte bara för att jag tycker att det är obehagligt att gå ut sent på kvällen för att det är mörkt då, utan för att det faktiskt är ren fakta att det händer alldeles för mycket i vår stad just nu. Det är alldeles för mycket våldtäkter, droger,mord och försvinnanden för att jag ens ska känna en gnutta avslappning när jag är ute sent på kvällen. Jag tycker att vårt samhälle bara blir värre och värre. När ska man känna sig trygg? Det sker ju våldtäkter mitt på blanka dagen nu förtiden, det läser man ju om i tidningarna. För att inte tala om vad som händer på kvällar och nätter. Vi satt och diskuterade detta, jag och tjejerna för inte så längesen. Då en av dem säger att de hellre stannar hemma i vissa fall för att det krävs för mycket mod att gå ut. Man måste planera hela sin kväll, hur man tar sig hem framförallt, innan man sticker iväg någonstans. Det är ju sjukt?! Man struntar i att göra saker för att man är rädd för att ta sig dit eller ta sig hem. Eller att i överhuvudtaget ta sig ut genom dörren. Jag blir arg, frustrerad och fruktansvärt arg när jag ens tänker på hur mycket man måste planera nu för tiden för att inte gå omkring och känna sig rädd på kvällar och nätter. Ta hand om varann och ställ upp för varann så ingen råkar illa ut, följ med varandra till taxin på natten eller ta sällskap hem. Gå aldrig ensam på stan mitt i natten oavsett om du har nära hem. Det finns så mycket man skulle kunna skriva om det här ämnet men har ingen ork till de nu. Önskar bara att saker och ting såg annorlunda ut.